Att ta itu med en husrenovering, om man som jag är en total amatör, innebär mycket studier. Böcker att läsa, noggranna inspektioner av andra gamla hus att göra (Tack Hazelius för Skansen!), och mycket snack med kunniga och händiga vänner.
En viktig grundinsikt är att det alltid ser värre ut än vad det är. Det kan se trist och murket ut på ytan, men därunder är träet helt friskt. Och det var min stuga. Frisk alltså. En första inspektion gav att taket var helt. Det behövdes bara rättas till några tegelpannor och rensas bort lite skräp. Sedan på med vindskivor och knutar och så ny Falu röd.
Eftersom flera av fönsterrutorna var trasiga så stod sedan fönsterrenovering på tur. För att få någon slags hum om det så var jag med på en av Skansens hantverkskvällar. Först var det föreläsning om fönster och sedan prova-på-stationer med de olika momenten. Dvs. skära glas, ta bort gammalt kitt, slå i fönsternubb och kittning. Trots att det är så begränsat med övning så räcker en sådan hantverkskväll långt. Genom att testa så släpper försiktigheten, och tack vare den kvällen så har jag lyckats fixa alla fönstren. Det är bara ett kvar. Ett mycket gammalt fönster på vinden. Men det kräver lite mer kunskap eftersom det behövs en del nytt virke.
Fönstren är från 20-talet, och egentligen helt fel för ett gammalt timrat torp. Där ska det väl vara spröjsade fönster om man är noga med att det ska vara rätt. Men jag tycker att huset ska få bära sina olika liv från olika tider. Särskilt såna fina kärnvirkesfönster som de här! Träet i ramarna ser helt nytt ut. De kunde minsann förr, det är ett som är säkert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar