Gullregnet, min kära Laburnum alpinum

Det här trädet älskar jag. Det är ett gullregn som vuxit sig gigantiskt. Jag har sett det på foton från sent 60-tal, då var det fortfarande bara en liten buske. Nu är det majestätiskt. Dess grenar flätar sig med det gamla äppelträdets. Under dessa båda fina gamla träd står en trädgårdsmöbel. Sitter man därunder sitter man i skön skugga från solen, och nästan i skydd mot regn. När träden blommar på försommaren är humlornas och binas surr bedövande, och gullregnets svaga söta doft absolut berusande.

Äntligen inflyttad - nästan i alla fall.

Har de senaste åren satt upp flera olika mål för att öka tempot och göra torpet inflyttningsbart. I år var det (precis som förra året) att jag skulle ha en midsommarfest. Och i år blev det faktiskt av!

Nu blev det inte någon stor fest, men jag och två vänner åt midsommarmiddag och drack mååånga snapsar, utomhus. Regnet höll sig borta, en skymt blå himmel visade sig, och till och med solen. Sedan sov jag i stugan för allra första gången. Det kändes bra, men det var kallt. Sov på kökssoffan, för köket är det enda rum som är klart. Även om det inte är jättemycket jobb som återstår i de andra rummen, mest måleriarbete och tapetsering.

Köksmöblerna hittade jag i uthuset. Trasmattorna har mormor och farmor gjort. De är väldigt vackra och välkomponerade, och det är roligt att de får visa upp sig. Loppisfynden som jag samlat på mig fick äntligen komma fram, och blommorna i vaserna plockades i den egna trädgården.